zycs

Ja, nu är hon hemma och det gick hyffsat att komma hem. Det är verkligen inget fel på jamandet. Hon tar i som en hel orkester! Men när vi klappade henne så kändes livet uppenbarligen bättre.
Väl här hemma har hon och Noah gått omvägar om varandra och fräst och morrat. Jag hoppas att det ordnar till sig snart. Hon är fin och hon är busig. För tillfället har hon inte så mycket lust att vara stilla så särskilt kelig är hon inte.

Så, som lovat, några bilder av min lilla misse:


Missen lekte ett bra tag med vår nyinköpta leksak :)


Och några sekunder satt hon och såg söt ut innan leken startade igen.
På denna bild syns det kanske att hon har lite många klor, hennes mamma hade två får många på varje tass :)


Här syns  "ryggfärgen" med.




Förhoppningsvis blir det en lugn natt. Och förhoppningsvis har missen förstått vart lådan är och att man ska göra som man ska med den. Det hade funkat bra hemma men man vet aldrig när man flyttar såhär.

Hon är född 6 juni förresten (lite som en påminnelse till mig med)