Du-dunk.

Blä. Ta bort oron tack?
Pulsen sitter bokstavligen i halsgropen och jag tycker att det är obehaglig. Den är oregelbunden och ibland knyter hjärtat ihop sig och glömmer att slå för att sedan slå så hårt att jag rycker till. Det är snart kväll och sovdags, hur ska det gå? :/

Oron är ju i själva verket inte ens befogad. Men som sagt, förnuftets röst är svag.

Jag har så många gånger bett om att lindra detta. Men det verkar inte vara så viktigt. Även om jag tycker att det är en sån liten insats till en så stor sak. Men grejen är väl att jag ska växa upp, antar jag?
Men om jag bara slapp pulserandet i halsgropen så skulle det kännas så mycket bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0