zycs

Imorse ringde klockan 6:05 och jag ville bara inte gå upp. Inte det minsta. Jag sov fortfarande när jag cyklade ut med cykeln från garaget och som tur var vaknade jag halvvägs till jobbet. Pinsamt att sova där liksom. Jag hade en stark förhoppning om att jag skulle vara 9a (alltså utöver och utan patientansvar) men det var jag inte. Nedslagen satte jag mig för att få rapport och snart fick jag veta att jag bara hade 4 istället föt 6 patienter. Lite gladare gick jag ut och jobbade. Och jag vaknade mer och mer och jag har skrattat så mycket idag, jag tycker om mitt jobb och mina arbetskamrater. På måndag får jag nya. Det känns ju, sådär..

Ikväll var det visst jobbkalajs, jag är inte särskilt sugen. Egentligen skulle jag ju träffa Tina, men det fick visst bli imorgon. Så nu har jag lagt en laxbit på diskbänken, för vi ska grilla. Ett tag tänkte jag att jag kanske skulle ha något mer än lax, men jag orkar inte riktigt ta tag i det för tillfället.

Noah är grymt nöjd över att ha oss hemma igen. Han anfaller och ligger och brummar i mitt knä mest hela tiden, han är fin min misse. Kanske blir han mindre ensam när vi har en missebäbis till?

Jag satte mig i soffan för att mysa med min kisse förut, slog på tv'n och insåg att det var en film om Winnerbäck på 1an. Trevligt tänkte jag, tills jag insåg att jag redan hade sett den. Så nu skriver jag istället ett blogginlägg. Det ni!!

Fast nu ska jag söka kissemjau!!