zycs

Jahapp, den resan gick faktiskt ganska fort. Men ingen katt blev det med hem :( Jag insåg att jag aldrig skulle klara av att bära/ta hand om honom  på vägen hem. Och när jag satt på första tåget kände jag den där känslan som jag gjorde förr i tiden, när jag var ung och åkte tåg mest varje vecka, jag kände att det var jätteskönt att åka tåg. I med öronproppar och så hör man bara ett ljuvligt sorlande. Riktigt skönt.
Mitt ben är dock på gränsen till att vilja huggas av. Men det blir bättre!! Har blivit myycket  bättre nu på 3 dagar! Ridningen känns fortfarande svårt eftersom man använder benen då. Men imorgon/torsdag kanske jag iaf kan gå normalt med benet och bara halta lite.

Det kommer bli fruktansvärt tomt i lägenheten. :( Ska försöka åka hem igen den 21e för  jag var ledig några dagar då. Jag har sånt familjebehov eller nåt. Tycker det är sjukt skönt att bara sitta vid köksbordet när min familj yrar runt. Tom på gränsen så jag skulle vilja flytta hemåt, men det vill jag inte. Bara vara närmare än nu.Jag och pappa satt och diskuterade tänkbara städer jag kunde flytta till. Men vi kom inte fram till så mycket. Han propsade dock på Uddevalla och menade att det var bättre än Göteborg. Själv så minns jag inte ens att jag har varit där, fast pappa berättade att vi hade campat där med husvagnen. Men jag menar, vart har vi inte campat med den?! Och vi kom ändå fram till att Gbg hade bäst förbindelser hem.

Så nu ska jag ta mina tabletter, linda om benet, trycka kuddar under madrassen och sova. Och det ska bli så skönt!
Tjing!